F\u00f6r ett tag sen blev jag lite tosig \u00f6ver att Alfred skulle snutta stup i kvarten p\u00e5 natten. S\u00e5 d\u00e5 best\u00e4mde jag mig att det fick vara dags att avsluta amningen (ammar n\u00e4stan bara p\u00e5 natten, p\u00e5 dagen \u00e4r Alfred inte s\u00e5 intresserad men p\u00e5 natten blir han helt amningstokig). Har velat fram och tillbaks ett tag nu om jag ska sluta eller inte\u00a0 – k\u00e4ndes mest som att det var av egoistiska anledningar som jag ville sluta och det tycker jag inte r\u00e4cker som motiv. Men, i slut\u00e4ndan s\u00e5 ins\u00e5g jag att det \u00e4ven \u00e4r f\u00f6r Alfreds skull d\u00e5 han f\u00e5r inte den mest pigga och engagerade morsan om hon v\u00e4cks stup i kvarten p\u00e5 natten. Och att han kanske nannar b\u00e4ttre sj\u00e4lv ocks\u00e5.<\/p>\n
Det var dock lite taskig timing att p\u00e5b\u00f6rja avslutandet d\u00e5 Jimmy var bortrest, men men. Testade n\u00e5gra n\u00e4tter sj\u00e4lv med att f\u00f6rs\u00f6ka att inte amma, men det var om\u00f6jligt att f\u00e5 tyst p\u00e5 Alfred om han inte fick v\u00e4lling. D\u00e5 \u00e4r ju hela po\u00e4ngen f\u00f6rsvunnen – det \u00e4r ju \u00e4nnu meckigare att h\u00e5lla p\u00e5 med v\u00e4lling. Sen s\u00e5 lade jag mig p\u00e5 soffan och min fader fick sova med Alfred ist\u00e4llet. Under dessa tv\u00e5 n\u00e4tter m\u00e4rktes en klar f\u00f6rb\u00e4ttring – han kunde somna om utan att f\u00e5 v\u00e4lling. Sen kom Jimmy hem och fick ta \u00f6ver, och nu sover han hela n\u00e4tter fr\u00e5n 8 till 8 \ud83d\ude00 (m\u00f6jligtvis med n\u00e5got enstaka grymtande som man l\u00e4tt f\u00e5r tyst p\u00e5 med en kram). Hoppas det forts\u00e4tter, s\u00e5 himla sk\u00f6nt att sova b\u00e4ttre! Det var knappt en m\u00e5nad sen som han fick regelbundna insomningsvanor, och om han nu kan f\u00e5 regelbundna s\u00f6mnvanor ocks\u00e5 \u00e4r det ju g\u00f6tt.<\/p>\n
Det k\u00e4nns ok att sluta amma. Det \u00e4r en frihet att inte amma, men samtidigt s\u00e5 har amningen funkat j\u00e4ttebra (och det \u00e4r ju s\u00e5 praktiskt ibland, och nyttigt), s\u00e5 till en del k\u00e4nns det synd att sluta. Men men, allt har sin tid.<\/p>\n
Det \u00e4r ett omstritt \u00e4mne det h\u00e4r med amning. Jag bryr mig inte ett dugg om folks \u00e5sikter h\u00e4r, men lite skumt \u00e4r det att m\u00e5nga det senaste halv\u00e5ret (efter d\u00e5 Alfred passerade 6 m\u00e5nader, tiden som det rekommenderas att man ska heltidsamma till) har sagt “oj, ammar du fortfarande???” med ungef\u00e4r samma tonl\u00e4ge och f\u00f6rv\u00e5ning som om man ammat en 7-\u00e5ring :p. Jag tycker inte att 1 \u00e5r \u00e4r vidare l\u00e4nge, det k\u00e4nns som ganska standard.<\/p>\n
F\u00f6r ett tag sen blev jag lite tosig \u00f6ver att Alfred skulle snutta stup i kvarten p\u00e5 natten. S\u00e5 d\u00e5 best\u00e4mde jag mig att det fick vara dags att avsluta amningen (ammar n\u00e4stan bara p\u00e5 natten, p\u00e5 dagen \u00e4r Alfred … Continue reading ![\"IMG_6597\"](\"http:\/\/karin.stampis.com\/blog\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/IMG_6597.jpg\")
<\/a>Bye bye snuttning (Alfred 1 vecka p\u00e5 detta foto)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"