Alfred diggar Lets Dance. Sen attackerar han morsan.

Nu på video:

Har upptäckt att Herr Liten-i-maten kan äta mer om han får lov att sleva i sig maten själv. Så han har så smått börjat med detta, se video nedan (han är dock inte helt villig att släppa ifrån sig skeden igen). Han har även druckit vatten från ett vanligt glas och han blev helt överlycklig över denna händelse. Man får vara glad så länge han vill göra som sin far och mor :p .

Alfred säger “pappa” (om man har lite fantasi) och sen visar han vad han tycker om sin baba.

Jaha, nu då Alfred lärt sig krypa hyggligt så är det inte lika intressant – nu vill han bara stå istället. Det bästa som finns är att bli dragen lite i armarna så att man kan komma upp till stående och sen stå upp och ta några små steg.

Här en liten video från helgen där han står upp och går några små steg, samt utstöter lite av sina karaktäristiska ljud.

Glad kille som gillar sin mjukishund. Om några år hoppas vi på en riktig hund 😉 .

Alfred märker alltid då man tar upp kameran eller mobilen för att fotografera honom – då slutar han i de allra flesta fallen att le/skratta/göra ljud (har inte testat det då han skriker, kanske man borde göra 😉 ). Antar att det beror på att han inte gillar blixten/fokuseringslampan… Man får alltså vara lite lurig då man ska ha med honom på foto eller video. Som i videon nedan – han skrattar massor i 5 sekunder, sen så ser han kameran…

Följande kommentar under inlägget “1 vecka” har resulterat i skepticism från flera håll: “Han är rätt stark, vi lade honom på mage, men det gillade han inte så han vände sig till ryggläge själv.”

För att visa att jag inte far med osanning får jag väl lägga upp en video på händelsen:

Han kan däremot inte vända sig från rygg till mage, och det är ju skönt det för det komplicerar nog blöjbytena :p.