Oct 31 2013

Halloween

Inte för att vi firar Halloween som är idag, men hade vi gjort det så hade Alfred fått den här dräkten 😉

 


Oct 30 2013

God dag

Kommer inte på något vettigt att skriva idag men ett Alfred-foto funkar ju bra det med 😉 . Förresten, vilken bra dagbok bloggen är för att dokumentera sitt barn – minnena blir så mycket klarare då man kollar gamla blogginlägg 🙂 . Innan var jag lite anti till barnfoto och bloggar men det har jag helt släppt nu :p . En av alla dessa saker man omvärderat sen man fick den här lille knodden…

IMG_2093


Oct 29 2013

Höstpromenad

Var ute och gick en härlig höstpromenad i helgen. Jag är helt knarkad på höstfärger – ah vad jag gillar denna årstid. Har även ökat på höstkänslan på sistone med långkok, mustigt rödvin och te.

I slutet på denna promenad började det blåsa rejält och det regnade löv på oss. Det tyckte jag var riktigt mysigt. Men lika mysigt var det inte då vi kom hem och upptäckte att det hade regnat ner en (jättefet!) fästing på Jimmys nacke, blääää.

IMG_9605


Oct 27 2013

Mera sötsaker

Lyckligtvis så gillar Alfred andra söta saker än tårta, t.ex. bär. Här är då han öser ner björnbär som efterrätt, mycket populärt!

björnbär


Oct 26 2013

Tårtmonstet

Födelsedagstårta för Alfred. Vilket tårtmonster han är, han åt upp en hel vuxenportion :p .

DSC_1557 DSC_1560 DSC_1561


Oct 25 2013

För ett år sen

Ahhh, man blir allt lite nostalgisk nu då Alfred fyller ett. Vad snabbt året har gått! Och samtidigt känns det väldigt längesen som han var en liten färsking. Jag kan inte komma ihåg att jag haft en sån liten unge, men det finns ju fotobevis så nog har jag det.

DSC_0152

DSC_0110

DSC_0148 DSC_0115

Jag var så jäkla trött under dagarna på avd 44. Förlossningen startade ju smidigt nog precis då jag skulle lägga mig och sova för natten den 21e så det blev en lång tids vakenhet. Men det var ju iaf tur den startade på en söndagskväll och inte en fredagskväll! Här har både Alfred och jag däckat i en stol.DSC_0120


Oct 23 2013

Alfred 1 år

Grattis Alfred på din första födelsedag 😀

DSC_1471

Då var det första händelserika året slut! Huga vad mycket som har hänt. Tycker det är kul att Alfred blir större, man får mer kontakt och han förstår mer. Jag saknar inte bebistiden, förutom två saker (som är rent egoistiska 😉 !) : 1) att man kunde gå lååånga promenader med sovande bebis i vagnen (det är väldigt sällan nuförtiden som han vill sitta lugnt i vagnen) 2) att man kunde chilla lite mer då man var hemma på dagarna (nu måste man hålla koll på kamikaze-kiddot hela tiden!) .

Alfred säger inte så många ord (mer än mamammaa, babababa samt några odefinierbara läten, kan tänka att nappmanin gör att talet blir lite senare) men det märks han börjar förstå mer, t.ex. “Ge bollen till mamma, tack” (sen om han verkligen vill släppa bollen då han gett den, det är en annan femma). Han pekar och vinkar hejdå. Då det ringer på dörren så rusar han dit. Han kan förstå om man kallar på honom. Han förstår definitivt vad “nej” betyder för han blir alltid jätteledsen och börjar gråta då man säger nej :p . Han börjar även kunna använda leksakerna till mer saker än att bara bita på dom (men biter gör han fortfarande, misstänker att fler tänder än de 8 han har är på g), t.ex lägga klossar i plocklådan och dra runt med hans “hundar”. Dock är fortfarande fjärrkontroller, mobiler, dammsugare och annat vi fingrar på mest intressant. Och bilar (som han säger bruuuum då han kör runt med). Allt är bilar och bilar kan köra i alla dimensioner, även på väggar. Knappar är kul, häromdagen stängde han av diskmaskinen mitt i en disk…

Han går bra nu, och kan även “gå-springa”. Klättrar tyvärr också bra (upp på fåtöljer, tvbord, upp på leksakslådan etc)…Han är rätt vild av sig, men då vi har besök blir han oftast mycket lugnare så folk undrar varför vi säger att han är så vild :p . Han älskar att bli jagad, även om det oftast slutar med vurpor och tårar :p .

Han har käkat på mycket bättre sen han slutade amma, och nu kan han t.o.m visa att han är hungrig och vill ha mat (hände nästan aldrig innan). Han äter det mesta nu, gillar frukt såsom kiwi, och även min hemmagjorda laxgryta och lasagne (tack, innan undrade jag om han ratade min mat :p). Han kan dricka ur mugg och äta med sked och han tycker det är mycket roligare att äta då han får ösa in själv.

Och nu somnar han runt 8 och vaknar vid 8 utan att amma, halleluja! Hoppas det håller i sig. Han kan även hänga själv med mormor och morfar en kväll så det har blivit lite ökad frihet för hans päron nu!

DSC_1492

 


Oct 22 2013

För ett år sen…

…var det ajajaj

IMG_6456

Lustgas – jag blir helt varm i hjärtat (och huvudet) då jag tänker på det. IMG_6460Hela den 22:e oktober förra året spenderades med värkar. Trodde verkligen att “Greggan” skulle poppa ut den dagen men det blev inte förrän 20 minuter inpå den 23:e som han kom ut. Jefla tur jag inte visste det innan då jag checkade in på KK på morgonen efter en natt fylld med värkar, då hade jag nog checkat ut helt mentalt, haha. Lustigt det där med minnet av förlossningen, jag kommer ihåg den, men det känns mer som ett “minne av ett minne” (ungefär som ens allra första minnen från 3-årsåldern som man undrar om man verkligen kommer ihåg själv eller om man kommer ihåg det för att nån har berättat för en om det). Jag kommer ihåg att det gjorde ont, men själva minnet av smärtan ligger på ett halvt omedvetet plan långt inne i hjärnkontoret (då man har rejält magont så kommer dock minnet lite till liv igen :p). Så även om det var en ganska svår förlossning (barnmorskorna på KK och Mvc definierade iaf den som sådan, och jag med…) så har jag inte alls blivit traumatiserad av den. Lite förvånande faktiskt. Så att uthärda en förlossning till skulle absolut inte vara ett hinder från att få en unge till (men håhå vad en unge till känns inte-alls-aktuellt just nu…), tvärtom så hade det varit intressant. Förlossningar är ju ingen prestation man ska jämföra, men med lite empirisk kunskap så vet man ju lite mer och hade kunnat göra det till en lite angenämare upplevelse. Jag läste på en jäkla massa om förlossningar innan men inte hjälpte det mig ett smäck – vissa saker går inte att teoretisera.

Resultatet av det smärtfyllda (mer-än)dygnet gjorde det ju helt klart värt all möda:

IMG_6472


Oct 21 2013

Hela nätter

För ett tag sen blev jag lite tosig över att Alfred skulle snutta stup i kvarten på natten. Så då bestämde jag mig att det fick vara dags att avsluta amningen (ammar nästan bara på natten, på dagen är Alfred inte så intresserad men på natten blir han helt amningstokig). Har velat fram och tillbaks ett tag nu om jag ska sluta eller inte  – kändes mest som att det var av egoistiska anledningar som jag ville sluta och det tycker jag inte räcker som motiv. Men, i slutändan så insåg jag att det även är för Alfreds skull då han får inte den mest pigga och engagerade morsan om hon väcks stup i kvarten på natten. Och att han kanske nannar bättre själv också.

Det var dock lite taskig timing att påbörja avslutandet då Jimmy var bortrest, men men. Testade några nätter själv med att försöka att inte amma, men det var omöjligt att få tyst på Alfred om han inte fick välling. Då är ju hela poängen försvunnen – det är ju ännu meckigare att hålla på med välling. Sen så lade jag mig på soffan och min fader fick sova med Alfred istället. Under dessa två nätter märktes en klar förbättring – han kunde somna om utan att få välling. Sen kom Jimmy hem och fick ta över, och nu sover han hela nätter från 8 till 8 😀 (möjligtvis med något enstaka grymtande som man lätt får tyst på med en kram). Hoppas det fortsätter, så himla skönt att sova bättre! Det var knappt en månad sen som han fick regelbundna insomningsvanor, och om han nu kan få regelbundna sömnvanor också är det ju gött.

Det känns ok att sluta amma. Det är en frihet att inte amma, men samtidigt så har amningen funkat jättebra (och det är ju så praktiskt ibland, och nyttigt), så till en del känns det synd att sluta. Men men, allt har sin tid.

Det är ett omstritt ämne det här med amning. Jag bryr mig inte ett dugg om folks åsikter här, men lite skumt är det att många det senaste halvåret (efter då Alfred passerade 6 månader, tiden som det rekommenderas att man ska heltidsamma till) har sagt “oj, ammar du fortfarande???” med ungefär samma tonläge och förvåning som om man ammat en 7-åring :p. Jag tycker inte att 1 år är vidare länge, det känns som ganska standard.

IMG_6597Bye bye snuttning (Alfred 1 vecka på detta foto)


Oct 20 2013

IKEA

Var en sväng på det stora möbelvaruhuset. Det fanns en hel del leksaker framme i barnavdelningen.

Det var ok att gunga lite.

DSC_1497

Men det klart bästa var lära-gå-vagnen. Lite försent med en sån nu :p.

DSC_1505

Alfred sprang omkring med “sin” vagn i gångarna. Sen upptäckte han att det även var roligt att krocka den mot hyllorna.DSC_1502

Han fick smaka på några köttbullar, men han var upptagen med att kolla på ALLT runtomkring så det blev inte supermycket ätit.

DSC_1507