Vi har röjt lite i skogen i sommar. Det finns myucket att röja. Viktor var duktig och sågade ner ett träd med en såg (vanlig såg, inte motorsåg som pappa använder).
Släpar till frismaskinen.
Efterso vår fyrhjuling var försenad, så fick vi låna en av företaget som sålde den så länge. Då kunde vi röja längre bort i skogen.
I början av Augusti var Jimmy och jag på det omskrivna Talldungen i Brösarp. Det var mycket fint beläget, men middagen levde tyvärr inte upp till förväntningarna.
Lite löjligt att detta, några bönor i sås, ska vara en rätt i en fyra-rätters meny, då man redan fått en förrätt innan.
Kanske lite väl rustikt för något som ska vara fine dining… Inspirerad av det jättegoda lammet vi åt då vi var i Ystad i våras så valde jag lamm, men det var inte alls lika gott här.
Efterrätten blev lite komisk. Jimmy tog “Asko mundo”, utan att kolla upp vad det var. In kommer de med getost. Det är hans fru, inte han själv, som utbrister “Han äter ju inte getost”. Så det var alltså getost till efterrätt. Bordet bredvid gjorde samma fel, men vågade inte klaga, varav killen som fick detta frågade hela bordsällskapet om ingen var sugen på en extra efterrätt :p .
Då vi kom dit regnade det. Men på kvällen var det fint väder så vi tog en liten kvällsvandring på Brösarps backar.
Middagen var alltså sådär, men frukosten var jättegod!
I slutet av juli stod jag i trädgården och grillade. Jimmy hade hämtat barnen i Torekov och svängde vänster in på grusvägen. Då kör bilen bakom om vår bil… Det lät jättemycket. Stunden mellan bilen blev påkörd och jag såg alla komma ut ur bilen var fruktansvärd, och det är helt osannolikt hur många tankar som kan flyga förbi i huvudet under en kort stund. Det är även osannolikt att man kan springa barfota på grus utan att känna något i fötterna…
Men alla var OK, tack och lov, förutom två demolerade bilar. Killen som körde på tolkade vänster-blinkers-signalen som att han skulle köra om… Men efter detta har han kanske lärt sig lite bättre.
Theo hämtades upp på kvällen. Nu har vi precis fått tillbaka honom igen, efter att reparerats för 100 000 kr (som den påkörande bilens försökringsbolag får betala).
I slutet av juli var Lena på besök (Lena själv verkar inte ha fastnat på något foto dock). Då körde vi den årliga hallonplockningen. Mycket folk där som vanligt!
Det är lite svårt att få barnen att posera normalt…
På kvällen såg Lena, Alfred och jag på “Min mormors miljoner”. JImmy satt vid sin dator (han blir så nöjd då) och Viktor rände på bygden med cykel/kickbike (han blir så nöjd då).
Dagen efter var vi i Dalby kyrka. Barnen var inte helt fokuserade. Lena berättade om kyrkans arkitektur. Då sa Alfred: “Titta vad många tomma spritflaskor här ligger, någon måste haft fest” och då tappade båda killar fokus…
Alfred bioktade sig, och sa att Viktor fuskar med skärmtid. Jag trodde man skulle bikta sig själv och inte andra, men men., OCh att Viktor fuskar med skärmtid var inget direkt nytt :p .
Killarna visade sig inte riktigt från sin bästa sida i kyrkobesöket, så jag lämnade dom hemma med Jimmy sen och åkte till Lund med Lena, där vi åt lunch med en gammal kollega, och jag visade mitt nya kontor och vi vandrade i Kunskapsparken.
Jag blev glad då jag kom hem och killarna lade Katamino (även om Viktor som synes har lite svårt att slita sig från mobilen).
Efter att varit uppe länge och åkt karusell så var det trötta pågar på hemresedagen…
Men vi kom iväg till Rostock. Vi åt burgare och handlade en massa på BorderShop.
Det var finare väder på vägen hem än dit, så solstolarna var fulla. Men de hade repsängar – de var faktiskt sköna att ligga i då man kom på hur man skulle ligga.
Det visade sig att det var festival i medeltidsanda då vi var i Stralsund, de s.k Wallersteintage, som firar händelser 1628. Det var mycket folk i medeltidskläder och matstånd i det temat. Kul, tyckte tre av oss. Inte kul, tyckte Viktor.
Äter gott kött!
Äter Churros.
Viktor var JÄTTETRÖTT. Men sen, på utkanten av allt medeltida, fanns något inte-så-medeltida. OCh då försvann tröttheten ; ) !
Tillbaks till Tysklandsresan (som nu var för 1.5 månad sen…). Efter att varit på Baumwipfelpfad så fortsatte vi vår tur i Rügen genom att åka till Binz. Här var jag då 1992, då jag var ett år yngre än Alfred och min far fyllde 50. Då var det inte badsäsong, men jag kommer fortfarande ihåg att stränderna var jättefina och att glassen var helt gudomlig. Jag blev inte besviken – mina minnen stämde fortfarande. Dock så var det väldigt mycket mer folk på stranden nu.
Det här att vi badade på en “textilstrand” tyckte barnen var väldigt komiskt.
Lång och fin strandpromenad.
Glassarna var faktiskt så goda som jag kom ihåg dom!
Halvvägs på den långa bryggan
Gulliga!
Gungar!
Sen kom ett ÖSREGN.
Vi skippade Prora p.g.a. att det regnade så mycket. Det var annars att minne jag hade sen jag var där, att Prora var JÄTTELÅNGT. Nu såg vi inte så mycket av Prora där vi körde, så jag fick ingen riktig uppfattning denna gången.
Det var ju ett tag sen Viktor fyllde 9 år (som jag fortfarande inte hunnit skriva om), och jag han inte skriva hans 9-årsinlägg vilket jag gör nu i efterhand.
Här är ett foto på Viktor från då vi åt kräftor 5 dagar innan han fyllde 9!
Viktor 9 år är en kille som kan ha mycket energi (men också väldigt lite energi, som då han sovit för lite och måste upp på morgonen, men även då man kollar på tyska slott och annat “tråkigt”). Han vill alltid vara med kompisar och åka kickbike, mountainbike och skärm. Tyvärr har hans skärmberoende ökat en del och han ser på mycket brainrot. Men han är en smart kille ändå, som trycker att skolan är så enkel att den är tråkig. Han gillar att spela handboll och åka karuseller. Han är en liten nattuggla (kan inte tänka mig att det finns många 9åringar som lägger sig så sent), men han vill fortfarande gärna somna bredvid mamma 🙂
Morgonen efter dagen i Schwerin så åkte vi till Stralsund. Då jag bokade hotell så visste jag inte om att det var en medeltidsfestival i stadenden här veckan, så det var jättemycket folk i rörelse.
Vi åt lunch i en vagn som sålde fiskburgare (vi hittade bara fiskstället i hamnen). Viktor ville promt ha en sort som såg kul ut (Schillerlocke), fast vi varnade honom om att han nog inte skulle gilla den. Så i slutändan fick Jimmy äta den :p .
Sen besökte vi Ozeanum och Meeresmuseam
Alfred var nog äldst här 😉
Jimmy var trött och somnade i en stol på Meeresmuseaum. Han hade mobilen i handen, så jag tog den ifrån honom (därav den öppna handen) och tog ett foto 😉 –