Karins (och mina killars) blogg

Viktor och jag byter skor, och jag inser att jag nu (trots att jag har storlek 40.5), har minst fötter i familjen! Det är även bara en tidsfråga tills jag tillhör den kortaste halvan i familjen.

Jimmy och jag har börjat med en trevlig tradition i att gå långpromenader på fredagslunch/eftermiddag, de dagar som vi båda kan jobba hemma i Dalby. I första halvan av April så gick vi en runda i Knivsåsen. Nu fanns det mycket vitsippor, och även backsipporna hade börjat titta upp. Jimmy hade även med sig god sallad/pokebowl från jobbet där han var på förmiddagen.

Den 8e April så var det den första födelsedagen för Moffa som aldrig blev. Han fick aldrig bli 83. Ett tal som var Alfreds favorittal för några år sedan, då han sa att han hoppades att Moffa blev 83. Men Moffa fick i alla fall påbörja sitt 83e levnadsår. På hans födelsedag så satte Mommo ner forsythiakvistar, som fortfarande blommade fint på påskhelgen två veckor senare (nedre fotot). Några dagar innan så planterade jag även påskliljor och pärlhyacint.

Under påskhelgen hände det: Efter att sett många falska alarm på mullvadsfällor som gått igen, så drog jag lite blasé upp en fälla. Men denna gång kändes det annorlunda och det var mycket mer motstånd. Slutligen så hade jag fått Mulle! Jag blev så glad och tjoade rejält. Glädjen är kanske svår att förstå om man inte har krattat igen ca 300 hål i gräsmattan, vilket resulterat i en ful och gropig gräsmatta, och jagat den gäckande mullvaden i månader. Det kändes så skönt att faktiskt ha lyckats.

Jag kommer så väl ihåg en dag för kanske 15 år sen, då Jimmy och jag satt i TVsoffan i Slättaröd. Det knackade på fönstret. Det var min far. Han såg överlycklig ut och höll glatt upp en mullvad i handen. Just då tänkte vi mest “Oj, vad glad han var då”, men nu i efterhand så förstår jag hans glädje till fullo. Denna mentala snapshot på min far och mullvaden är en bild som ofta har återkommit till mig sen han gick bort, eftersom han var så glad och nöjd och fullständigt i nuet i detta ögonblick. Så som jag själv kände mig då jag högt tjoade av glädje över nejderna över min fångst 🙂 . Om det finns ett Afterlife så tror jag att Moffa tjoade däruppe i himmeln åt min fångst han med 😉 .

En stor Mulle var det som vi lyckades fånga. Sen så hade vi inga illusioner på att detta var den enda Mullen, vilket vi snart fick bevis på stämde… Men vi jobbar på mot nya fångster!

Pastasallad i solen!

Jag såg nu att Viktor inte ville vara med på foto 😉

Alfred var bäst i hela klassen att sälja kakor (trots att han missade lägga in Evas 3 paket) – bra jobbat 🙂 ! Och goda kakor 🙂

I veckan testade jag mina nya barfotaskor! De funkade jättebra. Helt barfota hade det inte gått att springa, med tanke på att det fanns massor med snäckor. Jag sprang längs stranden i Båstad (som är 12 km lång, så det finns mycket att springa på, speciellt eftersom man ju vänder halvvägs och springer tillbaka). Så här års finns det gott om plats på stranden också. Härligt väder var det också 🙂 .