Så har Ådi varit på sin STORA 12000-mils service (fast han har bara gått strax över 10000 men han är ju ändå 10 år), fått sommardäck samt besiktning (och hej så försvann hela lönen samma dag som den kom in på kontot :p ). Han mådde bra, lite småskavanker här och där men inget verkade jätteakut. En sak var dock akut och det var batteriet. Han hostade som bara den då vi skulle starta honom för att köra till servicen, men han gick att starta i alla fall. När service-killarna kollade batteriet så var det stendött och gick inte att ladda alls. Well, det kunde hänt på en mycket sämre plats och tidpunkt om man säger så.
Så det var livets första bilbesiktning. Har sett ganska många jag känner som varit rejält nervösa för bilbesiktningen, men jag tyckte det var rätt lugnt. Tror att detta var den första saken nånsin som min make varit mer nervös för än vad jag var (förutom laddningen av bilbatteriet för några månader sen) :p. Bra att man någon gång får ikläda sig rollen som den coola, haha.
