Jag har relativt nyligen blivit av med student-titeln (till slut!) , men nu är den tillbaks igen då jag börjat gå på en kurs på universitetet (samtidigt som jag försöker hinna med jobbet också). Så idag besökte jag kemicentrum, vilket kändes som en anakronism i sagan om Karin, eftersom senaste gången jag var där var för sisådär 10 år sen, då jag precis börjat plugga… Det är alltid en skum känsla att vara tillbaks på platser man bevistade ofta i sitt förflutna, men lyckligtvis slipper jag denna gång en massa labbar med cancerframkallande ämnen och får istället sitta vid en dator precis hela tiden. En annan nyhet är att det på denna kursen är klar övervikt av män – har nog aldrig hänt på någon kurs jag gått innan. Kanske inte helt konstigt då kursen handlar om programmering. Första dagen kändes bra, jag kan ändå lite programmering så känner mig inte skrämd av ämnet (detta blir mitt fjärde programmeringsspråk, får dock medge att jag inte är direkt flytande i något av språken). Får se hur det blir i slutet, kanske får stackars maken vara extralärare åt mig :p.
Hmmm, inte så märkligt att det häckar en massa manfolk på en programeringsutbildning. Detta är ju deras område. Och varför ?