Promenixpremiär i veckan

Jisses, det tog en himla tid tills det var dags för jungfru-turen med barnvagnen. Min amningshjärna (ja, det kommer att bli ett missbrukat ord av mig) såg detta som ett stort och segstartat projekt (tankegångar: oj, vad meckigt att byta blöjor och amma om man är långt hemifrån, hur gör man då? smyger in i en buske? Och hur vet man att han inte fryser/kokar och tänk om han börjar gallskrika och tänk om min onda höft gör att jag får så ont att jag inte kan gå hem….etc.). Nåväl, i måndags hade vi tid på Bvc kl 9 ( i mitt “nya” liv är att ta sig iväg kl 09.00 morgonen ekvivalent i jobbighet med ungefär 04.30 i mitt “gamla” liv ), så då fick vi en spark i häcken att ta oss ut med barnvagnen. Efter Bvc-besöket tänkte vi gå en liten sväng då vi väl kommit ut, men det slutade med att vi gick nästan en mil trots regn. Passade på att storhandla också (ah vad man får plats med mycket under en barnvagn!). Och mina nojjor visade sig vara onödiga då Alfred sov som en stock hela tiden och min annars onda höft inte gjorde ont vid barnvagnsgång… Det blev en ny milslång promenad på tisdagen, härligt 🙂 . Bvc-besöket gick bra förresten, han hade gått upp 350g sen förra veckan och var nästan uppe på 4.4kg strax innan 2-veckorsdagen.

zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz hela tiden.

Barnvagnen (Brio happy) var superbra att köra runt i 🙂 .