På G med krypandet

I ungefär en månad har Alfred bara varit fokuserad på en sak – att lära sig krypa. Även på natten. Han gör nämligen krypövningar i sömnen. Häromkvällen hörde vi ett brölande, och då hade han förflyttat sig i sömnen från mittpunkten på vår dubbelsäng till väggen som huvudändan står vid, och då var han sur för att han inte kom vidare. Jag vaknar hur många gånger som helst på nätterna av att han brölar och håller på och kryper i sömnen och har krockat med väggen. Även på dagtid håller han på. Han tar sig väl framåt ca en halv meter till en meter tills han blir för trött och irriterad (och oftast krockar han med en vägg/soffan), så han behöver vässa på tekniken för att orka mer. En fördel hade också varit att inte suga på tummen samtidigt som han försöker krypa…

Startar med lite rygglyft, fortfarande på gott humör…

Lyfter upp sig på armarna

Upp med baken och ålar sig fram (dock är huvudet oftast utmed golvet)

Fortfarande på glatt humör, dreglar som attan

Frustrerad…