Dags att lära sig äta

Nu är det dags att lära Alfred äta “riktig” mat, då han passerat 6 månader och behöver lite mer än vad bröstmjölken innehåller (t.ex. järn). Plus att jag snart ska jobba några dagar, då är det ju bra att både vänja honom vid mat och att vänja tankställena vid att producera lite mindre.

Jag trodde att det skulle bli ganska lätt att lära honom äta, baserat på att han har varit ganska så entusiastisk då han har fått smakportioner. Men tji fick jag. Han har ju blivit lite allmänt krångligare nu runt halvåret och detta gäller även mat. Och så kan det ju vara lite payback för att amnigen gått så himla bra (förutom att jag fick mjölkstockning en gång, oh ajajaj) :p . Ska dock fortsätta deltidsamma ett bra tag till, det är ju bra för honom och så himla mycket smidigare än att mecka med mat.

Nåväl, vi har iaf konstaterat att han knappast kommer bli en vegan direkt… Kött och fisk är det bästa, och ger man honom välling så skriker han som om man håller på att förgifta honom. Havrebaserade grötar gillar han inte heller, och rismjölsbaserade grötar kan ibland gå an men det är ingen favorit. Och det är ju just de sakerna som ligger på ogilla-listan som är näringsberikade, så jag får applicera mina nutritionskunskaper för att han ska få i sig bra med vitaminer och mineraler…

Favoriterna hitintills är leverpastej och blodpudding (kanske inget man ska äta för ofta, men ack så bra för järnvärdet), men även nötfärs tyckte han var gott. Och till min stora glädje verkade han gilla makrill i tomatsås, så jag slipper vara ensam om att äta det i min familj (alla klagar högljutt då jag äter “stink-fisken”). Generellt sett så är sakerna på gilla-listan samma saker som jag åt mycket av under graviditeten, och det finns ju teorier om att barn ska känna igen smaker som de fick i sig in utero. Då får vi se hur han reagerar då han får smaka lakrits för första gången :p .

Jag kör stenhårt på hemmalagad mat (förutom att jag testade välling/rismjölsgröt för näringsberikningen skull). Maken tycker nog jag är lite crazy över detta, han kommer säkert försöka smyga ner något färdigköpt då han är pappaledig :p . Men jag tycker inte alls det är så meckigt att laga egen barnmat, tycker att det är skoj att planera ihop nyttiga och smakrika menyer.

Själva matandet gör ju att allt och alla ser ut som kriget, tycker inte det ser så charmigt ut så lägger ut en vanlig Alfred-bild istället.

IMG_8819

This entry was posted in 2013, Alfred, Alfreds utveckling, Maj 2013. Bookmark the permalink.

2 Responses to Dags att lära sig äta

  1. Päronet says:

    Ja det där med matvanor är ett speciellt kapitel när det gäller i storleken Alfred det tar lite tid att hitta preferenserna. Känns kass när man gjort något som man tycker är bra och så går det inte in i den lilla truten. Minns när jag gjorde chokladpudding till dig. Det brukar vara ungar förtjusning men här blev det inget som föll dig på läppen. Men man fortsätta med nya smakriktningar. Antar du fick med dig böckerna om barnmat.

    Gamle

  2. Karin says:

    ..men löksill det gillade jag! Jag tror att det kan ha varit något med konsistensen på chokladpudding, jag har aldrig varit förtjust i sådan konsistens. Du får testa och se vad Alfred säger om den sen, kanske din chokladpudding får upprättelse då 😉 .

    Jo, jag fick med böckerna, har kollat på dom lite idag.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *