Ah vad gött jag tycker det är att det börjar bli höst 🙂 . Har väntat länge på det då jag har känt mig rätt så färdig med sommaren ganska länge nu. Vilket inte är PK att säga i Sverige – lovprisar man inte sommaren och samtidigt jämrar sig över höstens intåg räknas man minst sagt som en udda fågel :p . Men men, det är jag ju :p .Jag är verkligen mer av en höstmänniska än en sommarmänniska, det blir tydligare och tydligare för varje år. Blir bara så glad och relaxad av fina höstfärger och höstluften 🙂 . Och så är det ju min och Alfreds årstid 🙂 . Och så kan man ju inte undgå att tänka på hur det var för ett år sedan, då jag gick en hel del mysiga höstpromenader och väntade… Och nu har det gått ett varv – jag har varit ute och gått med barnvagnen under alla årstider, så nu börjar det om på hösten igen. Här nedan är ett foto från dagen innan Alfred påbörjade sin långa resa ut (20 oktober 2012):
En skön sak till med hösten är att Alfred gillar att åka barnvagn igen. Det blev inte så mycket barnvagnspromenader i somras eftersom han verkligen inte gillar sol (och han gillar inte att ha sikten skymd av solskydd heller) och inte är så förtjust i värme.
Ok, det var kanske inte riktigt så kallt igår morse att det behövdes en mössa, men tyckte det var bäst att ha på en mössa ändå. Hans nuförtiden alltid överhettade morsa tyckte däremot att det fortfarande var för varmt för någon höstjacka.
Ja “Hösten är den bästa ting om Du henne rätt kan bära”( Lite lätt förvrängd textlån från biskop Tomas)när hösten visar sig så dämpas sommaren hektiska dygnsrytm, en rytm som byggts upp att i Sverige är det ett måste med sol annars är dagen fördärvad. Man kan fråga sig om inte en stor del av detta behov är konstruerat av “Solindustrins proselyter och SMHI. Hur som helst ta vara på höstens färgsprakande ankomst och dess lugnande period. Tror att Alfred oxå gillar hösten när det inte är så varmt att sitta i vagnen.
Jag tycker det är jättemysigt med hösten, tror att många tycker det egentligen 🙂 (dock inte regnet..)