Alfred 18 månader

Så blir Alfred 1,5 år idag. Han var på BVC besök i morse och fick vaccin, samt vägdes och mättes. Vikten var runt medel (12,25) och längden +1 sd (85cm). Han var dock inte alls glad eftersom läkaren var en skäggig man. Han har blivit rädd för skäggiga män. Lite konstigt, eftersom hans älskade morfar är en skäggis. Kanske någon skäggig man på stan som skrämt honom med grimaser eller så – i Malmö är ju nästan alla män skäggiga nuförtiden ;).

Han förstår mer och mer – ibland blir man riktigt förundrad över hur mycket han snappar upp. Men han säger fortfarande inte så mycket själv (iofs hedervärt eftersom jag blir galen på omständliga människor som bara pratar hela tiden :p). Men vissa ord kommer som t.ex “mommo”, “mamma”, “babba”, “vov”,”bä”, och ibland dyker engångs-ord upp som t.ex. mango. Mest fokus ligger fortfarande på motoriken och den är desto mer utvecklad – han springer, klättrar och pillar med bra finmotorik på saker. Jag försöker dock få honom att förstå att man inte får klättra upp på matbord eller på byrålådor :p. Eller klättra upp på altaret i kyrkan på sångstunden på öppna förskolan. Eller hoppa ur barnvagnen sådär hux flux. Överhuvudtaget gillar han att springa iväg från oss – då vi är och handlar mat så är det lite av en fars då han springer iväg hela tiden. Han saknar överlevnadsinstinkt och försöker ofta springa ut i vägen till de roliga bilarna :p.

Hans nya favoritpryl är nycklarna, och han vill gärna låsa upp dörren men han är lite för kort. Fortfarande så har han ett bestämt ordningssinne och tycker att var sak ska ha sin plats. I går satt  Jimmy med ett ljus på bordet under hans kvälls/natt-sejour (Jimmy har inte detta ordningssinne och följaktligen var ljuset kvar på bordet på morgonen. Jag får erkänna att jag inte heller är så bra att ställa tillbaka saker), och det första Alfred gjorde då han kom upp på morgonen var att ta ljuset och ivrigt gestikulera mot hyllan där ljuset brukar vara. Han slänger allt skräp i sopkorgen. Dock har han inte fattat riktigt vad sopkorgen är, eftersom jag igår såg honom plocka upp en päronskrutt därifrån och äta på. Han är fortfarande inget matvrak, men han gillar skarpt och bita på havreringar. Det ser ut som om han äter hundmat.

På sistone har det dykt upp ännu mer känslor hos honom. Han är fortfarande en glad prick, men blir lätt arg, ledsen, eller rädd. Många tårar kan det bli på en dag. Tar man datorn ifrån honom börjar han t.ex. storgråta. Ibland blir han arg och frustrerad för att man inte förstår honom, så då kommer det en hel kaskad av läten och ilska. Och ibland är han nog ledsen för de här 8 tänderna som är på väg ut gör ont. Då attackerar han mig och bits. Han kan vara lite våldsbenägen ibland och banka på en. Vi kommer nog få telefonsamtal hem från förskolan :p . Fast det är mest mig och Jimmy han biter och bankar på. Han gillar även att busa, och ta saker ifrån en och gömma under soffor/hyllor såsom en liten gnagare gör. Mina glasögon är en ständig favorit, de snor han och springer skrattande iväg med för att sen banka ner i golvet (bra kvalitet på brillorna måste jag säga trots de var lågpris). Det mesta ska slängas i golvet – mat, bestick, hans solglasögon etc.

DSC_0291Rör inte min dator tycker Alfred :p

Men han kan vara lugn och stilla också, och sitta och mysa i ens knä. Detta gäller särskilt då han ser på Alfons Åberg. Han älskar Alfons. Han kan sitta meditativt och kolla hur länge som helst. Han vill alltid ha TVn på med Alfons.

DSC_0335Alfred och Alfons. Är man van att alltid säga “Alfred” om namn som börjar på “Alf-” så är det jättesvårt att säga “Alfons”. Någon sorts mental autocorrect – det blir automatiskt Alfred…

 

2 Comments »

  1. Comment by Eva — April 23, 2014 @ 12:07

    Grattis till Alfred på 1,5-årsdan!!

  2. Comment by Karin — April 23, 2014 @ 12:13

    Alfred tackar 🙂

RSS feed. TrackBack URI

Leave a comment