Har inte varit så mycket aktivitet här, då jag har varit i USA en vecka. Mycket busy vecka, så har inte hunnit blogga.
Alfred följde med och lämnade mig på bussen. Kändes tråkigt att lämna sin familj 🙁 .
Hade lite ångest innan resan då jag kvällen innan upptäckte att resebolaget hade lagt in fel initialer på mitt mellannamn… De kan ju vara rätt kinkiga i USA. Det gick dock ok ändå, även om jag under sista resan blev stoppad och fick gå tillbaka till incheckningen och ändra om biljetten, tur att jag hade marginaler i tid! Resan dit var skön, läste pocket som jag aldrig hinner med annars. Men sen då jag kom till Newark gick det utför… Det var dåligt väder i USA och min inrikesflight blev senarelagd…och senarelagd..och senarelagd. Efter 5 timmars uppskjutande så blev den slutligen inställd, tillsammans med en massa andra flighter. Lätt kaos på Newark, och långa köer för ombokning. Det var jättesvårt att få tag på ett hotell, och folk som jobbade på flygplatsen var verkligen inte serviceinriktade. Och någon shuttle till hotellet kom inte. En riktig flygplatsmardröm helt enkelt, och efter att varit vaken i över 24 timmar så var jag rätt nära bristningsgränsen… Men till slut fick jag tag på taxi, och tog mig till det rätt så skabbiga hotellet (som jag fick betala för själv) och stupade i säng. Fick ett flyg vid lunch dagen efter, även det blev en del försenat, så jag missade det mesta av första dagens möte. Men jag var ju ändå helt tokigt trött. Sov dock som en prinsessa resten av resan – kanske det är knepet för att undvika jetlag, att vara vaken toklänge den första dagen…
Resan bestod av möten med våra samarbetspartners i vårt NIH grant. I början var jag rätt trött, och det pratades bara om ansökningar då. Inte mitt favoritämne precis, men efter några år inom forskningsbranschen så inser man att det finns stora likheter mellan att vara forskargruppschef och vd – en mycket stor del handlar om att dra in pengar och vara businessman/woman (jag satsar inte på att bli forskargruppschef, det passar inte mig alls. Jag vill mycket hellre ha en specialistfunktion). Men sen pratades det mer forskning, och jag höll ett föredrag om min forskning. För ovanlighets skull tyckte jag att det kändes jättebra att hålla en presentation 🙂 . Sen kom vi fram till en del viktiga beslut för projektet och för det som berörde mina arbetsuppgifter, så det blev bra resultat av mötet 🙂 . Bra att lära känna sina samarbetspartners också – man förväntar sig inte att ett gäng pensionerade/seniora amerikanska överläkare ska vara så schyssta som dessa är.
Hade som sagt inte mycket fritid då det var möten på dagarna och middagar på kvällarna. Hann dock ändå med lite kollande i affärer, och hittade fina presenter till Alfred. Tog inte så mycket foton heller, men lägger ut en bild på utsikten vid hotellet. Typiskt amerikanskt. Den typiskt amerikanska looken med skobox-likande affärer/malls och vägar överallt är ju inte vacker… Överhuvudtaget ger mig det stora landet i väster mig lite kväljningar med tanke på hur samhället är där.
Och så ett foto på Sanny, en rescue dog som varit kapplöpningshund. En jättego vovve.
Hemresan gick bättre än ditresan, och på fredag em så kom det en glad liten kille springande mot mig vid tågstationen 🙂 .