Alfred

Det har av naturliga skäl blivit mindre om Alfreds görande i bloggen nu på sistone då man är lite bebifierad. Vi var ju borta från vårt lille troll i 2 veckor runt förlossningen, då han var hos mormor och morfar. Han klarade det så himla bra! Han är en kille som är i nuet och pratade inte om att han längtade hem. Han hade det kul hos mommo och moffa, där han lärde sig en massa nya saker (om zeppelinare, om att skalbaggar kan äta upp hus, m.m), plockade och åt en massa bär, busade med Alicia och fiskade krabbor. Men då lillebror väl var ute så åkte han tillbaks till de södra delarna av Skåneland.

Vi var hemma allihop i en vecka, och sen började han på förskolan igen. Nu i storbarnsgruppen. Det är fler barn där och han tycker det är lite högljutt, och de nya yngre barnen blir utfrysta av de äldre som gått där längre 🙁 . Jag vet att det är vanligt och Alfred är betydligt tuffare än vad jag är, men det gör lite ont i hjärtat 🙁 . Men om tre veckor börjar han ju gå där korta dagar (9-2) så då blir det nog lite lättare för honom. Fördelen med storbarnsgruppen är att där finns flera bra och vettiga pedagoger, till skillnad från stolpskotten i småbarnsgruppen, så jag tror att det blir bra i slutändan.

Det har ju blivit många förändringar för Alfred på en gång, dels att bli storebror, och dels att den långa semestern slutade och att han började storbarnsgruppen. Han är ju ingen kille som älskar förändringar precis (men det går bättre nu än då han var liten, jag kommer fortfarande ihåg hur upprörd han blev då vi flyttade och monterade ner möbler, speciellt lampan i sovrummet). Men att bli storebror har än så länge gått jättebra 🙂 . Han vill ofta vara hos lillebror och titta på honom, och han säger ofta hur fin han är och klappar och kramar på honom 🙂