Häromdagen var Jimmy och jag på en utflykt till Emporia. Man får passa på medan innan Viktor blir 1 månad, för fram tills dess får man ha Alfred heldagar på förskolan. Sen blir det korta dagar på förskolan och då hinner man inte ta sig iväg på någon större utflykt. Med Alfred dröjde det länge innan vi tog oss iväg på någon utflykt, men nu med Viktor känns det så mycket lättare att ta sig iväg. Han sov så gott i sin vagn och vaknade bara till för att att fika två gånger under hela dagen. Han fikade snabbt och sen somnade han snabbt igen. Inte ens en gallskrikande unge i en trång hiss kunde väcka honom. Halleluja vad man uppskattar bebisar nu då man vet vad trotsålder är :p (igen, varför kan man inte pausa tiden!)…
