En av dagens bästa stunder är då dagislämningen är klar och man är hemma igen och kan pusta ut efter morgonrutinerna. Då sätter jag mig i soffan, dricker en dubbel espresso, kanske en macka till den, och läser SvD. Innan brukade Viktor sova då, men nu sover han mindre och mindre så jag får sällskap.
Vi anar en skön morgonstund i trevligt sällskap. Nisigt.
Alltså Viktor ser så nöjd ut, är han nästan alltid glad?
Ja än så länge är han en glad och lättskött en 🙂 (fast ibland kan han ha humör).
Jag hoppas det håller i sig!