Alltid är det något sommartrauma…
I slutet av juli stod jag i trädgården och grillade. Jimmy hade hämtat barnen i Torekov och svängde vänster in på grusvägen. Då kör bilen bakom om vår bil… Det lät jättemycket. Stunden mellan bilen blev påkörd och jag såg alla komma ut ur bilen var fruktansvärd, och det är helt osannolikt hur många tankar som kan flyga förbi i huvudet under en kort stund. Det är även osannolikt att man kan springa barfota på grus utan att känna något i fötterna…
Men alla var OK, tack och lov, förutom två demolerade bilar. Killen som körde på tolkade vänster-blinkers-signalen som att han skulle köra om… Men efter detta har han kanske lärt sig lite bättre.
Theo hämtades upp på kvällen. Nu har vi precis fått tillbaka honom igen, efter att reparerats för 100 000 kr (som den påkörande bilens försökringsbolag får betala).
