Då jag åkte till Louisiana nyligen så åkte jag via Helsingborg-Helsingör. Försökte klura ut när jag åkte där senast, och insåg att det måste varit upp emot 10 år sedan. Då fanns det inte ens en bro från Malmö till Köpenhamn – det känns längesen… Så då började jag fundera lite på hur det var för 10 år sedan – var RÄTT längesen jag skänkte det en tanke ö.h.t :
På den tiden hade jag nyss slutat gymnasiet, jobbade lite som målare (lite otippat kanske?) och var trött att på bo landet. Så jag bokade ett flyg till London och flyttade dit en vecka senare. Så jag har alltså varit spontan tidigare i livet 😉 . Fast jag gillar ändå mitt o-spontana, planerande nutids-jag bäst 😉 .
Så jag hittade ett jobb på en pub i Chelsea och en kompis att dela rum med. En gullig tysk tjej, om än rätt stirrig. 2 pers på 10 kvadrat… Det var 5 pers i huset varav två grabbar som konstant snodde min mat. Dock vägrade de erkänna det (trots jag såg det…). Plus att de ALDRIG diskade eller städade. Och i detta icke-städande inkluderades badkaret som av den ena killen och hans tjej uppenbarligen använde till något annat :-p . Surprised att jag vägrade bo i korridor i Lund? Sen var det en härlig engelsk isolering på huset, så täckjacka och termobyxor var min pyjamas.
Jag tyckte att jobbet i puben var skoj. Träffade mycket människor och var ute massor (ja, det hade jag ju knappast pallat idag…). Jag kommer fortfarande ihåg vilka öl de hade på draft och exakt hur mkt de kostade, är det inte definitionen av värdelöst vetande? (Kronenberg 2.58, Becks 2.60, Fosters 2.33). Plus jag kommer ihåg mestadelen av vad som ingick det övriga sortimentet också.
Dock var det dålig lön (3.95 pund/timme – innan skatt, och inte heltid), en galen chef, sena kvällar och alldeles för mycket rök på puben, så jag började på ett nytt jobb, på ett café. Jag gick 2 veckor på en utbildning, som de sa man skulle få full lön för, men sedan ändrade de sig och sa man inte alls fick betalt för det… Jobbet var inte superkul, och jag började tröttna lite på tillvaron i London. Jag började bli väldigt sugen på att plugga istället – att vara lägst ner i hierarkin i London är för övrigt en mycket bra motivationsmetod för att plugga 😉 . Jag ville dessutom ha lite pengar kvar då jag pluggade (jag gick back något helt brutalt varje månad…), så jag åkte hem till Sverige igen. Dock var det ändå en kul och lärorik tid i England. Jag hann se massor av London och hann även med en tur till Edinburgh men det var skönt att komma hem igen.
Väl hemma jobbade jag som barnskötare i några månader (otippat va?), för att sedan, motiverad till tusen, börja plugga (fast visst är det lite ironiskt att jag fortfarande är lägst i hierarkin, trots att jag pluggande sen 😉 ).
Nåväl, det var historien om hur det var för 10 år sen. Då hade jag ju ingen aning om hur mitt liv skulle se ut 10 år framöver, och jag har faktiskt ingen aning om hur mitt liv kommer se ut om 10 år från nu heller. Det står det skrivit i stjärnorna vart och hur vi bor, vad vi jobbar med, vart vi reser och vad vi gör på fritiden. Ska bli spännande att se 🙂 . Och då kanske det även finns en bro mellan Helsingborg och Helsingör, vem vet?
Jag för 10 år sen i London.
Ja det var ju en intresseväckande infallsvinkel när det gällde att klura ut då du var i Helsingör senast. Och det är inte fel med lite retrospektion av och till.
Päronet