Karins (och mina killars) blogg

Även i år är jag sent ute med årssammanfattningen. Förra året var ju det omskrivna 2020, som vissa omskrivit som historiens värsta år, men då kan man ju inte så mycket om historia… Det har ju t.ex. varit två världskrig och digerdöden som nog överglänser 2020 i den aspekten. För oss som familj var det självklart jobbigt att inte kunna träffa mommo/moffa så mycket och att inte träffa farfar/Torni och barnens nya kusiner (med familj) alls, och oron som jag kände/känner runt corona var/är svår. Det gigantiska förtroendetappet jag har fått för Sverige p.g.a. corona är något som jag aldrig trodde jag skulle uppleva i mitt liv och det var ganska så omvälvande, men nu har jag förlikat mig med det – det är som det är helt enkelt. Även om corona är skit så är det ändå så att corona har påverkat vardagslivet positivt för vår lilla familj. Jag tycker det är jätteskönt att jobba hemma och det är trevligt att dela kontor med maken. Vi hinner ses och komma ut på sköna lunchpromenader. Och jag har fått jättemycket hjälp med progarammeringen 😉 . Saknar egentligen ingenting med mitt kontor på jobbet, mer än Botaniska trädgården, men dit kan jag ju åka ändå. Barnen har fått mycket lugnare mornar och dagar, och är de sjuka är det inga problem alls för dom att vara hemma – vi hade ju varit hemma i vilket fall. Vi får mer tid ihop med barnen. Gillar det lugnare tempot och jag att socialisera mindre är inget problem för mig :p . Mina vänner träffar jag ändå på promenad eller lekplats och Alfred träffar ständigt sina vänner på Pokemonrundor. Sen visst, det hade varit trevligt att äta middag på restaurang/gå på Liseberg/etc., men det kan man göra sen igen. Vi har varit mycket ute i naturen istället. Så årssammanfattningen blir ingen lång summering av resor, som det brukar vara, då vi mest hållt oss hemmavid. Men lite tur hade vi allt, som kom iväg på Lollo och Bernie (Kanarieöarna) precis innan corona “började”. En skön och rolig semester!

Vi var även på en semester inom landet på sommaren, då vi bodde i en mysig stuga i småland. Var ute i naturen och gick, plockade blåbär, paddlade kanot och fiskade (vi väntar fortfarande på att det nappar för första gången!). Vi njöt av att ha en stor trädgård och spelade fotboll, kubb, kastade frisbee och sprang runt huset sisådär 100 varv ; ) .

Var även två veckor i Stora huset på sommaren. Det var inte det bästa sommarvädret, men vi gjorde goda försök att hänga på stranden… Hade en mysig kväll på Dagshög (med korna) och såklart var vi på Norrvikens trädgård.

Många lokala utflykter blev det under året. Vi var t.ex. på både Sofiero (prickade rhododendronen!) och Skånes djurpark flera gånger.

Hemmajobbandet innebar även ett uppsving för trädgården, som nu är rätt full… Under året skördade vi jordgubbar, blåbär, röda vinbär, smultron, kryddväxter, och två maskätna äpplen. Och barnen har en lummig trädgård att leka med vattenspridaren i. Vi har även hjälpt päronen endel med trädgården.

Sen har jag ju faktiskt fyllt 40, på en otroligt varm höstdag, då jag var otroligt trött. Killarna hade ett jättefint firande, men det storslagna firandet med resa till Florens får nog bli då jag fyller 42. Eller 45. Eller nån annan gång.

Sen har jag haft en sak till att fira för 2020, och det är att jag har blivit docent! Vilket jag är mycket glad över, speciellt då jag trodde att det var helt omöjligt för bara två år sedan. Man vet aldrig vilka vägar ens karriär tar. 2020 var ett fint jobbår, och jag har klarat av så mycket som jag inte kunnat föreställa mig för bara några år sedan, förutom att jag blivit docent så t.ex. även att jag skapat och varit kursledare för en kurs på universitetet. Och Jimmy har fått sin första vetenskapliga artikel publicerad under året 🙂 .

Killarna har utvecklats mycket under året, och är så goa och kloka (jag är lite biased här!). Alfred fick sin egen mobil i slutet av året och är helt frälst i Pokemon, och Viktor, han är en händig kille med en massa kluriga projekt, och dessutom så har han lärt sig läsa så smått. De säger mycket kloka saker, som får en att förundras över de små liven. De växer snabbt, både fysiskt och psykiskt.

Eftersom jag skrev 2020-sammanfattningen i mars så visste jag lite hur läget var, och skrev bara “Så det enda jag önskar av 2020 är hälsa och lugn och ro i den mån det är möjligt”. Det har blivit lite blandat där. Dock ingen corona för oss 2020 i alla fall. En del sjukhusbesök blev det, och endel tandläkarbesök för barnen efter olyckor. Jag hade hälsporre hela året (och har det fortfarande) så någon löpning blev det inte. I början kunde jag knappt gå, men det kunde jag bättre efter några månader. Hade även ett infekterat skavsår (såg helt galet ut…) som höll mig borta från att gå i flera veckor. Samt även virusutslag i ansiktet som höll mig borta från att gå ut några veckor :p . Men jag har som sagt fått hyggligt lugn och ro i och med hemmajobbandet. Sen har corona och ytterliggare en process ökat stressnivåerna rätt rejält, så det är väl min enda önskan för 2021: att corona och den andra processen ska vara slut. Önsketänkande kanske i båda fallen. Sen hoppas jag såklart på en bra skörd i min trädgård 😉 .

I veckan fick vi hem en kulbana som killarna roat sig med. Viktor och jag satt och byggde imorse.

Jimmy och Viktor meckar lite.

Viktor och Jonathan klättrar högt. Härligt med blå himmel 🙂