…som heltids föräldraledig. Att vara föräldraledig har varit mycket, mycket bättre än vad jag förväntat mig 🙂 . Jag som trodde att jag skulle bli uttråkad och rastlös – naaah!
Överhuvudtaget har det varit mycket, mycket bättre att vara päron än vad jag förväntat mig – lovin’ it ♥. Och inte alls så jobbigt som jag förväntat mig. Men jag är inte naiv, de första månaderna känns som de lättaste (behöver ju inte vara så för alla, beror ju på vilken typ av bebis man har) och det blir ju mer avancerat med tiden (trots, tonår och allt det, huga! Men det får man ta då det kommer). Nu är det mest som att ha en liten hundvalp 😉 . Som dock visar mer och mer temperament och rörlighet.
Dock tycker jag ju att mitt jobb är kul det med, så jag hoppas verkligen att det går att förena det bästa av två världar. Att man får bra arbetsuppgifter och att man verkligen jobbar de 50% man får betalt för och inte 100%. Och att man känner att man hinner med Alfred och hemmet. Så man inte är jobbstressad då man är hemma och hemmastressad då man jobbar. Håll tummarna för att dessa två områden istället kompletterar varandra. Då kan det ju bli riktigt bra 🙂 .
En tokig unge som snart även maken ska vara föräldraledig med.