Hej från andra sidan pölen. Nu är jag i Raleigh, North Carolina. På jobbresa. På måndag ska jag först hålla en presentation, sen så ska jag vara med i en 1,5h lång paneldebatt ihop med 5 amerikanska forskare med rätt många års mer erfarenhet än mig. En subenhet av det amerikanska hälsoinstitutet (NIH) som ordnar detta. Jepp, jag måste erkänna att jag inte skuttar upp ur stolen av glädje då jag tänker på vad som komma skall :p. Men men, det som inte dödar det härdar sägs det, och man får väl utmana sig själv lite.
Jobbresor är ju en lite annan grej nu då man har Alfred. Det känns ledsamt och vemodigt att åka ;( . Samtidigt så är det ju jäkligt sällan som man har så mycket egentid (om man reser ensam vill säga) där man inte kan göra så mycket annat än att chilla eller jobba. Så en transatlantisk flight är inte helt fel på det sättet. Nu fick jag jobbat av en himla massa, men det sista timmen så tog jag och chillade med min bok som jag tycker är jättebra men som har tagit en jäkla tid att läsa då man inte har möjlighet till det så ofta.
Men USA, det är ett konstigt land :p . Sen tycker de att européer är konstiga typer de också så det är väl ömsesidigt. Till exempel. Jag vill gå ut från hotellet och handla något smått i närmsta affär. Jag frågar vart det ligger. “Det är nära, bara vänster, rakt fram,sen vänster”. Jag frågar sen (trots jag vet svaret) “Can I walk there?”. Receptionisten börjar asgarva. “Of cooooruse not!!”. Hey, ni pratar om att ni har så mycket frihet, men i USA kan man ju verkligen inte gå någonstans. För mig är det den ultimata ofriheten :p . Jag går ju vart jag än ska.
Men men, inga distraktionsmoment, så då kommer jag hinna jobba på bra imorgon. I Malmö har Jimmy Scifi-maraton. På landet har päronen fullt upp 😉 .