Ah, lite chill hann jag med på vår trevliga Stockholmstur, härligt! Läsa bok, och sitta ute i solen och äta jordgubbar och dricka islatte 🙂 (solen känns än så länge inte så hemsk som jag trodde utan bara skön 🙂 ). Vi kom hem i lördags, och sen dess har det inte blivit mycket chill kan jag säga (bokmärket är kvar på samma sida som det var då vi kom hem) :p. Men trots det har varit en intensiv vecka hemma har det varit en bra vecka. På tal om chillande, på jobbet diskuterade vi dagdrömmeri, något jag sysslade med mycket förr i tiden, men som jag väldigt sällan gör nu. Dagdrömmer jag nuförtiden så dagdrömmer jag om just att chilla. Visualiserar mig själv ostörd i en hängmatta, i lagom värme, lummig omgivning och med en god kall fruktdrink 🙂 .
Vad gäller dagdrömmeri så ägnar vi nästan 50 % åt var dagliga tid åt detta. Ungefär hälften av vår vakna tid, 47 procent enligt en ny studie, dagdrömmer vi. Hjärnan är en retrofuturist, skriver neurologen Pontus Wasling i sin nya bok ”Minnet – fram och tillbaka” (Volante). Till vardags forskar han om minnets minsta beståndsdelar och möter patienter med hjärnskador, både medfödda och förvärvade. Hans bok är en samling personligt skrivna populärvetenskapliga texter om nyare hjärnforskning och intressanta fall från förr som illustrerar hur minnet fungerar.
Oj, det lät mycket med 50%. Gäller dock för folk som har mer tid än mig, för hjärnan här har fullt upp med vad man ska handla för något på Hemköp, vad man ska hinna på jobbet&hemma. etc. Ingen tid för dagdrömmeri tyvärr.