Då jag ändå var inne på Murphys lag så hittade jag den här texten på internet. Den stämmer rätt bra!
Mycket är självupplevt:
Punkt 1. stämmer bra, speciellt den gången jag var sen till ett flyg i London, kom till fel terminal, och fick åka bagage-truck över halva flygplatsen för att sen springa så jag blev blå i huvudet för att hinna med flyget. Det flyget gick i tid.
Och punkt 8, den gråtande babyn gäller alltid för mig, speciellt tacksamt då jag 1) har svårt att sova på flyg och 2) inte klarar av barnskrik.
Sen stämmer alla andra, förutom två stycken:
Nr 5 med turbulens om man måste arbeta, det har aldrig hänt, och hade det hänt hade det nog ändå varit OK att få vila lite, för jobbresor brukar ändå vara mkt arbete by default…
Nr 9. Snyggaste mannen (fritt översatt) har suttit bredvid mig, jag har ju åkt flyg med min make:-).
Men du hann med flyget, eller hur? 🙂
Jo lyckligtvis, även om alla passagerare såg väldigt sura ut…
Jag hade en gång en chef som alltid strävade efter att vara siste man på flyget. Om han blev uppropad i högtalaren såg han det som en seger. Det var lite pinsamt att resa med honom…
Oj, ja blir man uppropad i högtalaren har det ju gått långt!
Jag har märkt att även vi har en chef på jobbet som tycker man ska checka in så sent som möjligt – och jag tycker precis tvärtom, så jag blir lätt tids-nervös då alla åker gemensam taxi till flyget på jobbresor…men än så länge har vi inte blivit uppropade i högtalaren så det har ju funkat:-)