Även denna helgen var jag på resande fot (är nog sjätte helgen på raken tror jag), denna gång var det Stockholm som var resmålet.
Träffade först Maria för en lunch, promenix och span på lägenheten hon bor i nu (mycket fin, hög takhöjd är rätt nice).
Sen var jag hos makens syster på dop och 2-årspartaj. Vanligtvis brukar bebisar ha någon mekanism som gör att de skriker så det står härligans till så fort jag kommer i närheten (för att inte tala om hur mycket de skriker om jag väl skulle försöka mig på att klappa på dom eller hålla i dom), men Lucas (som döptes) visade sig tillhöra den unika skaran av bebisar som inte gjorde detta – inbillar mig t.o.m. att jag fick några smiles av honom 🙂 .
Ibland de några år gamla knattarna som fanns det en som hade fyra ben – Sigge! Han måste vara den stiligaste golden som finns 🙂 .
Bland födelsedagspresenterna fanns det modell-lera, så jag gjorde ett litet mini-zoo i modell-lera. Jag är inte den mest talangfulla på kreativa saker, men det var faktiskt rätt skoj. Jag kanske skulle köpa lite modell-lera till mig själv.
Modellera var en stor grej när jag var 5-8 år.Den åldern och tidsepokens kanske mest kreativitetsskapande leksak. Du har kanske ärvt någon av mina dåtida talanger på att sno ihop klumparna. haa,haa
Hihi, så kan det vara 😉 . Jag kommer ihåg att jag hade några avlånga modellera-stavar som jag formade som liten. Sen finns ju den lite mer vuxna, men ändå likartade, varianten att färga marsipan och göra figurer av det. Kanske ska återuppta detta till jul, var väl 20 år sen sist.
Jo låter gott. Det blir ju en smaklig julanrättning.