Karins (och mina killars) blogg

I helgen var vi i Skrylle. Det var en aktivitet som hette “Kjetil GO”, där man skulle leta efter drakar på ett analogt sätt (bra!). Dvs som orientering men med drakbilder på kontrollerna. Perfekt för Alfred som gillar kartor, springa och spännande saker som drakar. Dessutom så fick han hänga själv med Jimmy på en aktivitet och få all uppmärksamhet, då hans mor gick med barnvagnen i skogen. Alfred tyckte att det var superkul!

Orienteringen varade ganska länge, så Alfred blev rätt så trött, vilket resulterade att han satt i vagnen hela tiden då vi handlade mat efteråt (de har nog aldrig hänt!).

I helgen var det första advent. Nu då Alfred är större så får vi se till att sparka oss själva i baken för att ta itu med juligheterna 😉 . Som t.ex. att få upp julpyntet i tid :p

Alfred och jag packade upp innehållet i lådor som var markerade med jul. Jag sa att han fick placera tomtarna vart han ville. Han placerade alla i en hörna bakom en lampa :p (och blev arg på mig då det dagen efter visade sig att jag flyttat på tomtarna :-0 ).

Bland julpyntet låg även gamla julkort på Alfred som vi skickat. Bakom ett av julkorten hade ett annat foto fastnat, nämligen ett foto av min mormor och morfar. Jag berättade för Alfred att det var min mormor och morfar, som han tyvärr aldrig hann träffa. Han frågade “Har dom dogat?” . Jag nickade och då sa Alfred “Jag blir så ledsen då jag tänker på att dom har dogat” och såg ledsen ut. Han funderade ett tag och sa “Var är man någonstans då man har dogat?”. Jag sa att jag inte riktigt visste vart de tar vägen (än så länge säger vi att gravplatser bara är minnesstenar, då vi tror att han kanske kan vara lite skraj över att vara på kyrkogårdar om han förstår att de avlidna faktiskt ligger där). Då sa Alfred: “Då får de ha med sin mobiltelefon så att de kan ringa och berätta vart de är!” 😉 . Klok kille 😉 . Sen tittade han länge på fotot. Han har ganska nyligen insett att livet inte är oändligt och detta tar upp mycket av hans tankar.

Gammelmommo och gammelmorfar

Sen skulle Alfred och Jimmy baka lussekatter. Alfred var lite arg på mig, antingen var det för att jag envisades att skriva “Alfred” och “Viktor”  av våra kylskåpsmagneter och inte “Chimmy” och “Chain” och liknande TV-programsnamn som han ville (insåg sen att han menade “Shimmer” och “Shine”), eller så var det något annat upproriskt som jag gjort. I vilket fall så sa han att jag fick gå upp på ovanvåningen för att han ville vara själv med pappa. Eftersom jag hängt själv med Alfred och Viktor i ett antal timmar då Jimmy varit i sin man-cave (förrådet) så tyckte jag att det lät som en bra idé, så jag gick upp och satte mig och bloggade. Sen skulle jag gå ner och hämta en sak. Jag passade på att fotografera bagarna.

Sen fick jag höra “Mamma, när du är klar med det där får du gå upp igen, vi vill ha lugn och ro här” 😉 . Så jag satte mig i godan ro och bloggade medan jag hörde Jimmy säga “Nej, Alfred, det ska inte vara på golvet, det blir så kladdigt” och dylika fraser :p . Alfred var jätteduktig på att hjälpa till att baka, men då det var dags att forma figurer så hängde han inte på (han gillar inte att pyssla, rita och sådant).

Efter middagen så blev det lite adventsmys med lussekatter, pepparkakor, julmust och ett tänt ljus 🙂 . Alfred fortsatte med vänligheterna då han klappade mig på magen då jag satt på soffan och sa “Du har fortfarande stor mage mamma” :p. Blev inte så många lussekatter för min del!

Att le och kolla in i kameran har aldrig varit Alfreds grej :p