Alfred har på sistone blivit mycket intresserad av att räkna. Han räknar allt i sin omgivning och frågar om alla siffror han ser (t.ex. hastighetsskyltar). En kväll skulle jag klippa hans hår med en klippmaskin, men det tog lång tid eftersom Alfred ville räkna varenda siffra som kunde komma upp på displayen (vilken visar längd i mm). Nu kan han räkna till 20 med lite hjälp, eller egentligen till 29. Han frågar mig ofta om jag kan räkna till tusen.
I fredags var Alfred på biopremiär då han och Jimmy såg på Trolls. Och så åt han såklart popcorn 😉 .
Idag firar vi 10-årig bröllopsdag! Då vi gifte oss på St Lucia så tänkte vi att vi skulle åka tillbaka dit och fira vår 10-åriga bröllopsdag. Så blev det dock inte, av naturliga orsaker.
Tiden går snabbt, och det känns som att det var längesen som vi gifte oss, nästan som i ett annat liv. Och så är det ju också – mycket som har hänt sen dess såsom två barn och mycket mer kärlek ♥ !
Alfred vill gärna vara bebis nuförtiden, ett inte helt ovanligt fenomen som uppträder bland barn som får syskon. Han vill ligga i min famn och vara en “pytte-bebis” och bli påklädd. Här ligger mina två bebisar på bebisfilten.
Lägger in ett inlägg till idag då päronen klagade att jag hade en bild som redan varit med. Jag såg nu att det var sant, de har bättre koll än vad jag själv har.
Här är en bild på Viktor som suger på tummen. Han hittar tummen oftare och oftare nu och då blir han nöjd. Napp har vi gett upp nu. De är lite olika grabbarna – Alfred var aldrig intresserad av tummen. Har även märkt att Viktor verkar ha ärvt sin mammas egenskap att inte trivas med för mycket intryck, då blir han ledsen och klängig. Alfred däremot blir helt speedad av mycket intryck och han har även ärvt sin pappas förmåga att kunna stänga av intryck om man vill (dvs, man kan säga en sak till dessa killar 1000 gånger och de har inte en susning av vad man har sagt :p). Jag däremot, jag hör alla ljudkällor samtidigt. Får se om Viktor ärvt sin mammas oförmåga att stänga av intryck. Fast å andra sidan är han rätt så tålig mot intrycken han får av sin bror i alla fall :p
Idag blir lill-pågen 3 månader. Tiden går snabbt!
Det känns som han blir mer och mer “med” för varje dag. Han vill helst sitta i knäet eller stå upp och spana läget. På sistone har han varit ovanligt missnöjd och bara velat ha närhet, annars har han varit väldigt easygoing. Han har fortfarande bra sömn men han tenderar att bli en liten nattsuddare. Han är väldigt tålig mot storebror måste jag säga, storebror är ju ingen tyst och stilla kille direkt :p . Men Viktor har nog lite lättare än Alfred att stressa upp sig i nya miljöer, men så länge han är i barnvagnen sover han gott. Han suger på tummen och biter/suger på fingrarna som besatt – hoppas det inte är tandprickningen som redan har börjat…
Viktor var med på Alfreds barnkalas (som vi hade på en måndag, då vi fick skjuta upp det p.g.a. sjukdom), och denna gång lyckades jag ta bättre foton på honom i hans fest-outfit (även om han ser lite stel och skrämd ut :p).
Barnvagn är himla smidigt ibland. Hur hade man annars kunnat få med sig alla saker?
Ibland är barnvagn dock inte alls smidigt, som i all kontakt med Skånetrafiken. Då jag var i Lund senast fick Jimmy köra och hämta mig, eftersom det redan fanns en barnvagn i bussen och jag då inte fick komma in. Det är så jäkla komiskt att Skånetrafiken nu har skyltar uppe där det står “spara tid med bussen”. Nu då mitt jobb ska byta kontor kommer det definitivt gå snabbare att cykla :p . Vi får behålla vår andra-bil ett tag till, för Skånetrafiken kan man inte lita på.
