Karins (och mina killars) blogg

Jag fick in en fot…eller två.

Nu är vi på landet – ahh nu kom jag ihåg att det kan vara riktigt nice med sommar. Mycket bättre både inom- och utomhusklimat här än i Malmö.

Då har vi flytt stan. Det behövs – det är helt odrägligt att leva i vår lägenhet under sommaren. Idag var det 33 grader inomhus, blääää (trots vädring, tvärdrag, fläkt etc). I stan så föredrar jag alla andra årstider framför sommaren. Överhuvudtaget så är jag inte så förtjust i värme som jag var för några år sen – har kanske blivit omprogrammerad efter att hatat värmen under graviditeten (vilken tur det inte var denna sommaren som man var på smällen, förra sommaren var ändå rätt regnig) :p . Runt 20 grader är helt ok, men drar det över 25 så är det bara odrägligt, pust. Men på landet är det mkt skönare både utomhus och inomhus, skönt!

Har dock inte tagit någon på-landet-bild på Alfred, så det får bli en balkongbild. Balkongen är vår räddning i stan.

Sömn, detta omtalade ämne bland småbarnsföräldrar… Alfred har inte varit världens enklaste unge med sömn, men å andra sidan tror jag att det finns betydligt svårare ongar också. Som jag brukar nämna så är han en liten nattuggla, som sover från 10-11-12 på kvällen till 9-10 tiden på morgonen. Själv är jag en kvällstrött morgonmänniska, så detta stämmer inte så bra ihop med min dygnsrytm. Men jag har fått anpassa mig så nu sover jag på samma tider, men jag saknar att vara uppe tidigt på morgonen – dagens skönaste stund.

Han är oftast inte så villig att sova. En gång testade vi den omtalade femminutersmetoden, men det var fruktansvärt – riktiga ångestskrik där han skrek så han tappade luften och tårarna sprutade. Metoden må funka, men är nog inte så passande i separationsångest-åldern och inget för oss. Så nu lägger vi oss och läser  i sängen då han börjar bli seg, så får han tjoa runt i spjälsängen tills han somnar. Har funkat bra än så länge (jinx…). Sen käkar han några gånger på nätterna och då har jag inte sinnesnärvaro att sätta ner honom i spjälsängen igen. Han ska tvunget ligga tvärs över hela sängen och kloss intill mig och jisses vad han rör på sig = en del uppvak.

Inatt hade jag dock sinnesnärvaro att sätta ner honom i spjälsängen efter nattamning, vilket resulterade att han vaknade till och sprang runt i spjälsängen klockan 4…Ok, de som klagar på att deras ungar vaknar übertidigt har nog rätt, det är ändå jobbigast :p .

Nu har morfar åkt hem (jisses, jag kallar min egen far för morfar, det sa jag ju att jag aldrig skulle göra, men det känns konstigt nog helt naturligt :p ). Mycket uppskattat besök 🙂 . Skönt att ha päronen relativt nära, och även andra släktingar i omgivningen. Gör en stor skillnad. Och skönt att ha ett hus på landet att åka till, som vi ska göra snart. Bara någon dags fixande i lägenheten först. Och så ska vi se slutet på Tour de France som Jimmy och Alfred gör här. En “normal” sommar hade semestern varit slut nu, men nu är den inte ens halvvägs. Ahhh 😀