Jan 5 2013

Kabooom

Vi fick en äggkokare för mikron i julklapp. Häromdagen dök det upp ett bra tillfälle att testa den, då jag ville ha ett kokt ägg på studs. Tyvärr hade jag råkat slänga instruktionerna. Trodde dock att jag kom ihåg dom, men nae, jag kom nog ihåg fel… Så det smällde REJÄLT. Men men, mikron behövde ändå tvättas så nu fick jag det gjort. Sen sökte vi på internet efter hur man skulle göra så nu vet vi 😉 .


Apr 7 2010

Lunchlådor på vift

Hade en hel kasse med lunchlådor med mig från jobbet idag – med alla mina frukostar, lunchtillbehör och fikor är jag en storkonsument av detsamma. Satte mig på busshållsplatsen och väntade, såg en buss som kom som inte var av den modellen som den jag åker med. Men sen såg jag sent omsider att det ändå var min buss trots den udda modellen så jag fick skynda mig upp innan den åkte iväg. Väl på bussen var jag helt  inne i mitt manuskriptläsande (och ångesten över att eventuell tid för revisions med största sannolikhet kommer att sammanfalla med min semester), men då jag skulle gå av så märkte jag att min gigantiska lunchlådekasse saknades. Blä. Det där var alla mina tillgängliga lunchboxar, och de enda bra lunchlådorna finns enligt mig på IKEA vilket är så jäkla meckigt att ta sig till. Om jag ska vara riktigt svenskt  ”Det var inte mitt fel”-aktig så kan jag skylla på Skånetrafikens vilseledande med bussar som orsakat denna förlust. Fast så extrem är jag inte, det var bristande uppmärksamhet å min sida. Fast lite tur i oturen var det ju att det var lunchboxarna och inte min träningsväska, där innehållet ju har ett betydligt högre monetärt värde. Inte för att jag är någon träningsklädes-snobb, men löparskor + ortopediska inlägg kostar multo. Det hade varit ångest. Så mycket ångest ger inte några lunchlådor, mest att man stör sig på att man var klantig :p . Det störigaste är att det tvingar en att uppsöka IKEA, men det är kanske bra ändå… Men jag hoppas på att jag var så klantig att jag minns fel och faktiskt glömde kvar lunchboxarna på kontoret istället för busshållsplatsen :p.


Jan 22 2009

KlantKarin

Idag hade jag ont i huvudet och var trött så var ingen höjdardag på jobbet. Därför gick jag därifrån ganska tidigt, suktande efter min säng och vila. Nu var jag tvungen att gå till stationen istället för bussen som jag brukar, eftersom jag behövde hämta ut biljetter till morgondagens tågresa till Stockholm. Så jag traskade ner på stationen, bara för att upptäcka att automaten sa “Det finns ingen beställning på detta nummer” på den ena sträckan. Testade flera gånger, men den sa samma sak, och jag hade skrivit siffror och bokstäver väldigt tydligt…

Då blev jag lite skraj. Just reselogistik kan stressa upp mig väldigt mycket, så mitt redan inte alltför muntra humör nådde riktigt lågt. Så jag fick gå tillbaks till jobbet igen, muttrande “j-a resebolag” som ett mantra och tänkte på hur jag skulle skälla ut den som slarvat bort min bokning.Visste inte om de stängde klockan 4 eller senare, så hade lite bråttom, och jag skulle resa 6 på morgonen.

Väl tillbaks på jobbet såg jag väl lagom galen ut, med irritation rykande ut ur huvudet, extra illustrerat av hår som stod åt alla håll efter att haft mössa på mig. Kollade upp min bokning och tog telefonen för att skälla ut resebolaget. Då märkte jag att jag hade skrivit en siffra fel då jag skrev av beställningsnumret från mailet, ooops…..

Tur att jag kollade innan jag ringde resebolaget, annars kunde det ha blivit väldigt pinsamt. Alltså – tur jag inte hade deras nummer i mobilen. Och tur att jag inte hämtade ut biljetterna precis innan avresan. Så det fick bli en tur till till stationen….

Men men, inget ont som inte har något gott med sig – jag fick ju en massa extra steg för stegräkningstävlingen av allt det där promenerandet. Och jag behöver inte ha dåligt samvete för att jag inte orkar träna idag, då jag ändå gått så mycket.


Dec 2 2008

Förvirrad?

Igår glömde jag som sagt min lägenhets-nyckel hemma. Detta har jag ALDRIG gjort under de åren Jimmy&jag bott ihop (glömde aldrig nyckeln då jag bodde själv heller, det var ju lite klurigt att glömma då det ju alltid var jag som låste dörren), trots att det 99% av tiden är Jimmy som lämnar lägenheten sist och därmed låser. Och så glömmer jag nyckeln idag igen!! Grrrrrr! KLANT! Man borde ju vara observant på saker då man precis glömt dom, men tydligen inte. Jag tror detta är ett tecken på att jag är trött i huvudet nu och behöver semester….

Det positiva med dagens nyckel-glömmande var att jag kom på det tidigare idag, så istället för att komma på det då jag satt på bussen hem så kom jag ihåg det då jag var på väg ner i trapphuset på jobbet. Så det blev inget iväg-tvingat julklappstittande idag (vilket iochförsig hade behövts), utan jag stannade kvar och jobbade längre (vilket med tanke på hur trött jag är i huvudet nu nog gav lika lite som julshoppandet igår…).

Detta är nog tredje gången i livet jag glömmer hem-nyckeln. Första gången var dock den klantigaste. Det var då jag bodde i London, då jag var en rätt förvirrad 19-åring. Jag hade varit hemma hos mina päron och firat jul, och väl på Kastrup, 5 minuter före avgången tillbaks till London, så ringer mina päron och säger att nyckelknippan är kvar hemma…

Dessutom skulle hon jag delade rum med (2 pers på 10 kvadrat…) inte komma hem förrän dagen efter. Lyckligtvis var det en annan som bodde i huset som var hemma, så jag fick en sovplats. Sen lyckades den engelska posten tajma sin strejk lagom till detta, så nyckeln som mina päron skickade tog 3 veckor på sig att komma fram…Efter att mycket letande hittade jag en keycutter som kunde göra en kopia på min rumskompis nyckel.